Idag är det den där dagen vi gått och väntat på ett helt år. Nu är den här!

Men i ärlighetens namn är den ju inte lika spännande och “magisk” längre som den var när man var barn… konstigt. Jag VILL att den ska vara lika magisk…. :) Fast det kanske är vad man gör den till… och tyvärr lever jag nog med fel familj för att trolla fram den där magiken.

Dagen har börjat med att barnen vaknar tidigare än någonsin för att rusa ner och inventera julstrumpan. :) I år hade Nissarna lagt i var sin videofilm (okejrå – dvd om det ska vara så noga), var sin tidning och chokladtomtar. Nissarna hade planer på nått spel i traditonell tappning, men tyvärr hade dom inte läst spelrecensionerna över dom nya spelen så dom hade ingen aning om vilket spel som fått bra kritik. :)

Förmiddagen brukar sedan avlöpa i ett ganska lugnt tempo (det är där vi är nu) för att sedan övergå i nått kaotiskt mitt på dagen då alla ramlar in med mat från höger och vänster och börjar samlas. Efter att ha räknat om och räknat rätt så fick jag ihop till att vi blir 16st i år. Fullt hus som vanligt alltså, även om vi är 2 personer “kort” denna julen. Som sagt, alla brukar dela på matfixandet och tar med sig något så har vi till slut ett helt julbord att gotta oss åt.

Personligen står jag för julgodistillverkningen och vi brukar även fixa med att koka potatis och lite annat smått eftersom vi i övrigt står med husrum. :)

När alla ätit sig mätta och goa blir det en slappestund där det röjs upp lite efter maten och inväntas Kalle Anka på TVn. En seg timme sniglar sig fram i reprisernas anda och alla börjar nalla av julgodiset. Nån somnar i fåtöljen och barnen börjar glutta ut genom fönstret för att se om tomten närmar sig… Och det gör han ju, bara Kalle gjort sitt… :)

Tomten dyker upp och delar ut paket till alla snälla barn och när han vandrat vidare så yr julklappaspapperet i luften. Här i huset tar traditionen tydligen blivit att eftersom tomten delar ut klapparna så får varje barn sin “hög” med paket som sedan öppnas när tomten gått. Alla sitter således för sig själva och öppnar.

Lite trist kan jag tycka som är uppvuxen med traditionen att tomten lämnar en säck eller en stor korg med klappar (ok, det kanske blev när vi blev lite större, men tomten har nog suttit och delat ut paket hos oss annat än när vi var riiiiiktigt små). I alla fall, den här korgen med klappar har burits in när det var dags att dela ut paket och så har morfar (dom gånger vi var där på julen) eller mamma (när vi varit hemma) tagit fram paket efter paket och delat ut. När man fick sitt paket öppnade man och alla fick se vad som var i och man tackade den som köpt klappen. Blev lite mer gemensam stämning då.

Så… jag vet vad jag vill införa här hemma när barnen börjar bli lite för stora för tomten… jag misstänker att det kan vara sista året eller nått som vi får besök av vår “gamla” tomte.

När paketstöket är över börjar alla bli lite “hungriga” igen så då tar vi och fikar och pratar och har lite trevligt runt köksbordet. Resten av kvällen avlöper i lek och prat i ett avslappnat tempo.

Så… där har ni vår julafton i ett nötskal. Misstänker att jag kommer ha förutspått den rätt så bra här. :)

Hoppas ni får en trevlig julafton där ute i stugor och hus och att nån tomte kanske tittar in eller lämnar något utanför dörren.