För ett tag sedan fick jag besök av lilla Elin och hennes mamma här i studion.
Planen var lite blandad kompott samt att få med en bild som skulle bli tackkort efter dopet!
Det kanske är nån som kikar in här som varit på den lilla damens dop, så jag ska inte avslöja för mycket… det måste ju bli en liten överraskning när ni får era tackkort. 🙂
Men jag kan visa den här underbara Storyboarden med fyra bilder från fotograferingen som jag precis levererat.
Igår blev det sommar för hästarna.
Eller ja, nästan i alla fall. Vi släppte nämligen över dom till “sommarhagen” redan nu. Inte så att det är full grönska där precis, utan för att det är hagen dom ska gå i under sommaren, och det är bra om dom kan hålla efter gräset lite redan nu när det börjar växa. Risken är annars att vi har ett gäng “badbollar” innan man hinner blinka. *suck*
Tog med mig kameran och passade på att fota lite, det brukar nämligen bli fullt rejs av lycka när dom byter hage!
Hej och hå, full fräs… jippi….
Åh, mat? Mat är gott! (men hallå?? Ni skulle ju springa här va?!!)
Kom igen nu! (njäe…)
Japp, och skärpan sitter som en smäck! (inte!!) Gah – så typiskt. Fick en hel serie totalt galna bilder på min häst när han kom farande i fullaste karetan och dom blev sååå ashäftiga! Upptäcker sen när jag fotat klart honom att autofokusknappen glidit över till manuell fokus och inte en enda bild har skärpan på hästen. OK, skulle du kunna springa så där igen tack? (prutt oxå)
Kompisar – vänta på miiiiig!
Nu tar jag dig!! (för du står mitt i min mat!!)
What? Måste vi springa mer, eller vad är det frågan om? Kan vi inte få äta nu?
Om man trycker ihop sig lite… så är man rätt snygg eller?
Hey – fel håll!
Äntligen lite matro.
Och så avslutar vi med ett “rumpkort”. 😉 Skitiga lyckliga hästar.
Jaha, då var det över för den här gången. Vi har inte så många “busungar” i hagen längre så det är sällan några vilda springlekar längre. Lite bus blir det så klart, men dom stunderna missar man ju oftast eftersom man inte sitter i hagen och häckar hela dagen. Möjligen att man kan få dom att springa lite till hösten om dom är långt ut i hagen och man kommer med nått gott – som ÄPPLEN!!! 🙂 Det brukar få den lataste att springa… hehe.
Det har dragit ihop sig för en utvärdering på kameraremmen (EBS) som jag har fått äran att testa här under ett gäng veckor. Det är Event-Bilder i Falun som tillverkar denna.
Hur det gick till när remmen kom hem, hittar du i DET HÄR inlägget.
Som sagt, det var lite pilligt att få fast ringarna på kameran, men när dom väl var på plats så satt det ju som en smäck!
Bjuder på ett litet “nörd-foto” med remmen i användning. 😉
På bilden har jag remmen för att ställa in längden framåt just för att på ett lättare sätt kunna ställa in längd, men normalt sätter man tydligen den på ryggsidan. 😉 Det väl en smaksak antar jag, man gör som man har lust.
Först när jag satt fast remmarna på kameran så kändes det väldigt “opåligtligt”, men efter ett tags användande inser man att det sitter där det sitter och remmarna tål en hel del! Inga problem att låta kameran hänga och dingla i sidan alltså. Fast det var just det där jag har irriterat mig en liten aning på. Jag är trogen Black Rapid-användare, och kör visserligen kameran snett över axeln som en väska redan sedan tidigare, men sättet som kameran hänger på med BR-remmen känns för mig mer rätt än med EBS-remmen.
Med EBS-remmen känns det som kameran hänger lite mer okontrollerat och “slängigt” och jag har inte riktigt hittat placeringen som fungerar för mig. Jag fick tips av Mattias om att sätta en liten strap på den tunna remmen som sitter i själva kameran, just för att styra upp hur den hänger, men jag har faktiskt inte hunnit testa den biten.
Det kanske är lättare om man stolpar upp lite “plus och minus” istället från mina upplevelser, ska jag berätta så svävar jag bara ut i en salig soppa. haha!
PLUS:
Man kan välja färg – allt behöver inte vara “svart” – skönt!
Stabil och rejäl.
Sitter stadigt på axeln och flaxar inte omkring.
Lätt och enkel rem.
Smidig att ta på och av.
Stativgängan är fri.
Går snabbt att knäppa loss kameran från remmen om man skulle vilja det.
Bärs diagonalt som en “väska” = ingen tyngd på nacken – det är det absolut bästa!
MINUS:
Kameran hänger lite “svajigt” för mig, jag har inte hittat ett bekvämt läge
Den stora karbinhaken känns lite väl stor och “skramlig”.
Upplever ibland att lilla remmen kommer i vägen på baksidan av kameran.
Tyvärr har jag inte haft möjlighet att testa kameran i “arbetsläge”, utan enbart testat den på egna privata fotopromenader ute i naturen. Det är nog oftast bara utomhus som jag använder kameraremmen numera.
Stort tack till Mathias på Event-Bilder för att jag fick chansen att testa eran kamerarem.