Tänk att det kan ha sin charm både med solsken och dimma! (se föreg. inlägg ang. dimman)
Kunde inte motstå att ta med kameran igår igen när jag såg det underbara vädret. Jag hade en liten förhoppning om att hästarna skulle vara lååååångt bort ihagen och bli vädligt intresserade av mig när jag kom ner eftersom det var “strax före lunch-tid”. Då skulle dom komma springandes i full härlig gallop mot mig och jag kunde ta massor av härliga kort. 🙂

Nu blev det inte riktigt så för hästarna var redan i närheten av grinden där vi matar så dom fick stå med lång näsa tills jag packat klart och jag fick fota det som fanns till hands helt enkelt. 🙂 Tyckte jag fick till några riktigt trevliga bilder ändå faktiskt, även om avsaknaden av snö som yr runt hovarna är påtaglig.

Passade som vanligt på att ta nått kort här i byn oxå, lite skoj att dokumentera väder och vind osv. Har en liten tanke om att sammanställa nån bildserie för att se hur det växlar. Skulle kunna bli klart vilket år som helst faktiskt! 🙂

Alltså kolla, jag får rysningar när jag ser så här mycket frost i solskenet. Det är så VACKERT! Bilden gör det säkert inte rättvisa för fem öre, men det kvittar. Det ger mig minnet om hur otroligt läckert det är – trots kylan.

Vy ut över Sjöbotten. Sånna här bilder har jag plenty plenty. Fotade rätt mycket från ungefär den här vinkeln just för att göra en sån bildserie jag pratade om nyss, men det har (host) inte blivit av ännu….

Jaha, vem tror ni är piggast på att agera linslus den här dagen om inte Blossi igen. 🙂 Busfuxarna är rätt lika, men vill man “snabbt” lära sig skillnad på dom så har Blossi sin man på vänster sida (höger om man ser honom framifrån) och Raudi har sin på andra sidan. Plättlätt va? Det skiljer lite i utseende i övrigt på dom oxå, men inte lika påtagligt mycket som att manen hänger på olika sida.

Blä för fotografer… eller? Kanske lite uttråkad månhända? Ingen lunch i sikte…

Måste nog gå närmare för att ta mig en titt. Man kan ju få nått… kanske…

Blossi hälsar på kompisen Móri och ser om han har nått att säga kanske?

Vengur får symbolisera det goda ögat… än en gång. 🙂 Har tagit kort på hans öga en gång tidigare och det ÄR nått speciellt när man får till det. Det här fick bli en stående bild, den förra var liggande.

En övergiven grimma som blivit prydd av frosten.

Och så här ser det ut på Sjöbotten när det inte är dimma… fast det vet ni väl vid det här laget. Har mina aningar om att ni sett den här vyn rätt många gånger… fniss… skulle kunna göra en bildserie…. ja ni vet…

När jag skulle överge hästarna och gå hem igen så kom det nått konstigt… blev så paff så jag kom inte på att kameran hängde runt halsen förrän den nästan passerat…. så det blev en bild snett bakifrån på ekipaget. 🙂 Fick känslan av att det möjligen skulle kunna vara liiiiiite kallt!!?? Det var ändå -10 grader ute.

Och kolla! En majstång i “Chabby Chic”. 🙂 Vacker va?

Skoj att ni hängde med på ännu en tur ner till hästarna. 🙂
Har du inte sett det så passa på att kika in på fliken här till hööööger i bild som det står SÖKES på! Jag letar efter lite små och stora modeller för att bygga ut min portfolio lite och det är ett fint erbjudande för den som ställer upp. 🙂 Först till kvarn gäller… jag tar bort “sökningen” när jag fått napp….

Dimma kan vara rätt så spännande, speciellt som det kan komma trevliga saker fram ur den!
Just den här dagen var det en ganska nyckfull dimma som kom och gick allt eftersom temperaturen skiftade ett par grader.

Strax innan jag skulle gå ner och packa hästmat var det klart och fint. Solen gjorde sitt bästa så långt upp på himlen den nu lyckats tagit sig. Men när jag väl fått på mig kläderna och slängt kameran över axeln så lägrade sig dimman. Ju längre ner mot Sjöbotten (åkrarna) jag kom desto tätare blev dimman. Ganska spännande egentligen. 🙂 Såg några skuggestalter långt bort i hagen och när jag gick till grinden så trodde dom så klart att dom skulle få lunch (igen? hur tänkte dom där?) och kom emot mig.

Noop, tyvärr, lunch hade ni redan fått så jag packade upp påsarna med kvällsmat och frukostmat till dagen därpå. Hästarna stod nyfiket och tittade på – mest i förhoppning att få sig ett par strån till skulle jag tro, men där fick dom tji. När jag var klar så blev det några “porträttbilder” av herrarna som visade sig främst i ledet. 🙂

Blossi:

Blossi:

Blossi: (tror han var mest linslus här!)

Raudi:

Móri: (mitt lurvtroll…. 😉 )

Móri: (välisolerade öron va?)

In i dimman – ut på Sjöbotten…

Eller hem – mot nya äventyr!

Hm, påminner mig föresten om att jag ska göra om mallen för bloggbilder så dom blir aningens större. Det finns ju plats nu…. -spark i baken!

Med sånna här små söta buspiller blir det knappt en lugn stund i studion. Det fanns såååå mycket att utforska och titta på, så till slut var det väl inte undra på att man blev lite trött och behövde både gossedjuren och nappen. 🙂 Efter lite andhämtning blev det åter full fart tills det var dags att åka hem.