Testat något nytt med min hårboll.

Testat något nytt med min hårboll.

För dig som inte vet eller anar så kan jag tala om att “hårbollen” är min häst. ;) Ni kommer förstå varför strax, när ni får se bilden av honom! :)

Före jul dök det upp ett erbjudande på Facebook från Dalecarlian Horse Adventures som Ylwa och Mats driver strax norr om Rättvik. Man kunde boka en lektion i “Kentaur-ridning” för halva priset. Jag tyckte det lät så himla skoj och intressant så jag slog till och bokade! En eftermiddag med något nytt annorlunda på hästryggen kan aldrig bli fel. ;)

I söndags var det dags. Som tur var så hade kylan flugit sin kos och även om det var lite halvmulet så var temperaturen alldeles helt underbar så det var helt ok. Mats dök upp vid avtalad tid och vi pratade lite om hur vi kunde börja och vad jag gjort tidigare osv. Min “hårboll” är ju inriden med lite av westerngrunderna och således arbetad i repgrimma en hel del vid inridningen, men efter det så får jag väl erkänna att den varit ehrm, ganska oanvänd….

Nu blev den i alla fall framplockad och vi gick upp till våran gårdsplan för lite övningar. Móri som hårbollen heter fick en liten “lyssnings-check” som han något motvilligt gick med på att göra… hehe… han är väl inte kung i hagen för intet… Självklart lyssnar han och begriper mkt väl vad han ska göra, men är man 14 år och varit med ett tag så anstränger man sig inte förrän man verkligen behöver. Han insåg rätt snart att han behövde idag! ;)

IMG_20130317_124859

Sen var det uppsittning och jag insåg på en tjugondels sekund att det inte var nån större skillnad att rida med repgrimma mot att rida med ett träns med bett i munnen på hästen! Egentligen är det ju skitlöjligt att jag inte testat tidigare, men när man inte har koll på något så testar man inte bara hur som helst, så är det bara. Man tar det som är “invant och tryggt” helt enkelt. Mats visade och vi testade några övningar för att få in “tänket” för att sluta styra med tyglar och annat och göra det till största delen med säte och ben istället. Det är ju något man “bör” göra i vanliga fall oxå, men så länge man har nått att dra i så verkar det som man per automatik använder händerna först… dumt.

Efter lite övningar inom kontrollerat område så frågade jag om vi inte kunde ta en ridtur så jag fick känna på att verkligen rida så här. Sagt och gjort – jag skakade fram en snäll liten stor häst till, och Mats utrustade även honom med repgrimma. :) Mig veterligen har den hästen aldrig haft en sån på sig – i alla fall inte på dom 12 år jag sett honom. Vengur är dock 20 år och världens snällaste och stabilaste nallebjörn så det skulle ju vara konstigt om det inte skulle fungera jussom. :) Tror jag var mer upptagen med att imponeras av hur Mats red honom och styrde genom att peta på halsen med händerna istället för att ens dra i “tyglarna” på repgrimman, än att imponeras över min egen häst… haha. Vi diskuterade lite hur man skulle kunna få till tölten och så provade vi båda att samla hästarna och se där, kom det inte lite tölt minsann… nemas problemas!

20130317_141546
Här är Mats och Vengur.

Jag kände i alla fall att det var oerhört nyttigt att få en påminnelse om allt detta och nu blir det till att rida med repgrimma mycket oftare. Kanske vågar jag mig på att träna lite med enbart halsring som “styrning” oxå, vilket är det egentliga målet med just Kentaurridning om jag fattat rätt. Att du i princip ska kunna rida din häst barbacka med endast en halsring – alltså utan sadel och träns! :) Det kanske inte är det nödvändiga målet för just mig och min hårboll, men att ha kommit till repgrimme-nivå känns helt underbart. Nu ska jag leta på alla knappar som behövs för att vi ska kunna samarbeta bra och även få till en bra samlad tölt – spännande!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Kommentarer är stängda.